mat och näring

Min förvirrade matfilosofi

Det här året började inte riktigt som jag tänkt mig, med massor av stress och jobb. Jag har pendlat mellan Uddevalla, Borås, Alingsås och Göteborg och inte haft någon inspiration alls. Jag har dessutom tagit mig en allvarlig funderare på hur jag egentligen vill leva mitt liv. Om några månader så fyller jag 30, och jag är inte där jag vill vara just nu. Mina vanor är inte vanorna hos en framgångsrik och hälsosam företagare. Något måste göras.

Hur jag än vrider och vänder på det så börjar allt med kosten. Den påverkar mitt mående, min träning, min energi på jobbet, min prestation, min blogginspiration och motivation till företaget, den påverkar min ekonomi och mina relationer – ja i stort sett varje aspekt av mitt liv. De perioder då jag äter bra är också de perioder då jag mår bra, presterar bra, orkar umgås med mina nära och orkar träna så som jag vill. Men tiotusenkronorsfrågan kvarstår: vad är egentligen bra mat?

Under åren har jag provat på det mesta. Från att räkna viktväktarpoints, kalorier, olika typer av fastor med vatten, juice eller buljong, Warrior Diet, periodisk fasta, lågkolhydratkost, vegansk kost, strikta regler, fria regler, ett mål om dagen, 8 mål om dagen, As-long-as-it-fits-my-macros och alla möjliga varianter däremellan. Vissa metoder har varit riktigt bra, vissa har varit mindre bra – men den gemensamma nämnaren är att jag hinner inte vara insnöad på en metod i mer än några veckor innan jag hittar en annan metod som verkar mycket bättre. Summan av kardemumman är att jag hoppar hit och dit, och får aldrig in någon form av rutin, och resultatet blir därefter: spretigt och plusminus noll i både vikt och hälsa i stort.

Lax med mangosalsa - recept

Ytterligare en dimension i problemet är att många av metoderna som ligger högst upp på min lista är varandra motsatser. Veganskt och grönsaksbaserat går precis emot ketogensk mat där djurfett är huvudfödan. Instragramhypade clean cating-filosofin går emot den lika instagramhypade fitnessfilosofin med mängder av energidryck, fibersirap och smaksatt kvarg. Ska man fokusera på att mata sina tarmbakterier och vara snäll mot magen, eller ska man käka starka kryddor och svårsmälta proteiner för att elda på förbränningen? Vilket är egentligen bäst för kroppen och hur väljer man?

Ta exempelvis frågan med kosttillskott. Det bästa vore ju självklart om man kunde få allt man behöver via ren, naturlig mat. Problemet är att jordarna utarmats av ensidig och hård odling, och grönsakerna får mogna i mörka transportlådor istället för på fälten, köttdjur föds upp på näringsfattiga gryn istället för gräs, och det hela leder till att maten innehåller mindre näring. Ska man då komplettera med mer mat och riskera att överäta, eller ska man ta kosttillskott som kroppen kanske kan, eller inte kan, ta upp? Ska man ta tillskott som extra protein och BCAA trots att det innehåller sötningsmedel, om det leder till bättre prestation? Eller är det att skjuta sig själv i foten i det långa loppet?

Det känns som att det här inlägget kommer med fler frågor än svar, men ni kan ju se hur frustrerande det är, även för någon som anser sig vara både kunnig och påläst inom kost och näring. Ju mer man kan desto mer inser man att man inte kan, och hur man ska få de olika pusselbitarna att passa ihop är en jäkla gåta.

Sen står vi ju också inför frågan om man verkligen ska eftersträva perfekt hälsa och optimal diet, eller om man istället ska jaga balansen där man är tillräckligt nitisk för att leva länge och friskt, men ändå tillåter sig själv att sväva ut ibland och “unna sig”. Är ett glas vin okej trots att alkohol är skadligt? Är bönor okej trots att det innehåller kolhydrater? Är en köttbit okej trots att det är animaliskt? Är broccoli okej trots att det innehåller fibrer som kan ge magproblem? Är det okej med en dålig ovana om man har tio bra vanor också, eller kommer den dåliga vanan göra så att man dör för tidigt ändå?

Problemet är att jag vill inte gå på någon himla modediet, utan jag vill hitta ett sätt att äta som fungerar för mig. Jag vill inte stirra mig blind på vad olika dieter lovar, utan jag vill ju veta vad JAG har för problem och hitta sätt att lösa dem. Jag har inga problem med att utesluta socker ur mitt liv, men jag har problem med andra saker som jag tycker om och som ibland ingår, och ibland inte ingår, i de riktlinjer som jag kommer över. Jag vill lösa mina hormonella obalanser, hitta en vikt som jag trivs med både fysiskt och psykiskt, och ett hållbart sätt att äta som jag kan stå för i alla situationer utan att behöva räkna varenda gram och kalori. Men frågan är hur gör man?

Följer du någon specifik kostfilosofi? Dela gärna med dig i en kommentar!

 

You Might Also Like...

16 Comments

  • Reply
    Johanna
    January 12, 2018 at 5:51 pm

    Det är inte lätt alltså!

    Själv äter jag Lchf och har gjort det i 3 år. Med all den kunskap och erfarenhet jag samlat på mig har jag svårt att se någon annan kost för mig. I perioder är jag mer Keto men mest lchf då jag gillar protein för mycket för att begränsa det så mycket.

    Är det begränsade? I min nuvarande situation – nej. Alla äter matlådor på jobb och jag har tid att laga all min mat själv. Är rätt osocial så blir typ aldrig bjuden på middagar haha.

    • Reply
      Emma Hällbacka
      January 18, 2018 at 3:41 pm

      Jag ser din poäng, och det är just det där med att begränsa sig som jag är så rädd för. Jag menar, på jobbet går det väl att äta sina matlådor, men hur gör man på helger, när killen vill äta ute, en vän bjuder på mat eller liknande. Vill inte att maten ska vara en social stoppkloss liksom.

  • Reply
    Maria Lundberg
    January 12, 2018 at 5:57 pm

    Nej. Eller jo, vegetarian, men inte av kostskäl utan av etiska skäl. Jag äter allt (utom det som levt då) men inte alltid. Äter sällan och endast lite godis och kakor, men tackor inte nej på kalas och dylikt. Aldrig ätit efter någon diet av något slag. Ät mat och skit i godis är mitt tips.

    • Reply
      Emma Hällbacka
      January 18, 2018 at 3:42 pm

      Jag upplever att många veganer äter mindre skräp eftersom det helt enkelt finns mindre veganskt skräp tillgängligt. Jag provade att vara vegan en månad förra året, och fick ju genast ge upp både mina favoritchips, favoritchokladen, favoritbullarna och alla snabbmatsställen jag brukade äta på.

  • Reply
    Trail och Inspiration
    January 13, 2018 at 6:42 pm

    Jag har aldrig följt en diet i hela mitt liv.
    Och inte “bantat” heller för den delen. Just nu VET jag att jag äter för mycket sötsaker, men i grund och botten tror jag inte att man behöver rota sig ner på detaljer för att äta hälsosamt. Jag tror att om man äter bra (gärna ekologisk), med både kolhydrater, proteiner och fett 90 % av tiden, så gör det där glas vinet eller chokladbiten ingen skillnad. Eller jo, man blir gladare i själen. 🙂

    Kram M!

    • Reply
      Emma Hällbacka
      January 18, 2018 at 3:45 pm

      Jag tror att den filosofin är ett vinnande koncept så länge man i övrigt här hyfsat frisk, dvs inte överviktig, metabolt sjuk eller hormonstörd på något vis. Men så fort man har problem med sin kropp så räcker det inte att äta “vanlig mat”. Det var ju tyvärr den maten som ställde till det för mig in the first place liksom, eftersom biokemin ihop med stress, tröstätande och annat gör att 90% snart blir 80% som blir 50% som blir 20%… 🙁

  • Reply
    M
    January 14, 2018 at 9:31 am

    Hm, i all välmening: faller du inte i samma fällor som du förmodligen professionellt skulle vilja varna dina klienter för? För mycket intryck hela tiden av vad ANDRA GÖR, istället för ett EGET VAL, och försöka vara konsekvent med det?
    Det nya problemet nuförtiden, att man *adderar* intrycken man samlar på sig, till något omöjligt och ouppnåbart. Istället för att köra “lite men bestämt”, liksom. Avfölj, skala ner, välj några få ledstjärnor?

    Lätt att säga, svårt att göra. Jag veeet. Men… ?

    http://fitnessfeministen.halsafitness.se/2018/01/09/sa-haller-du-dig-kroppspositiv-mitt-i-all-nyarshets/

    • Reply
      Emma Hällbacka
      January 18, 2018 at 3:46 pm

      Förstår verkligen din poäng och du har delvis rätt. Dock så jobbar jag endast med träning tillsammans med mina klienter, när det gäller kost är jag lika förvirrad och intryckskänslig som någon annan. Jag vill liksom inte ge intrycket av att jag på något sätt vet allt och hur alla ska äta, däremot vet jag vad som krävs för att man ska hitta glädjen i träning 🙂

  • Reply
    Madelene Gustavsson
    January 14, 2018 at 6:17 pm

    Jag tror att du gör det mycket svårare än vad det är att äta nyttigt.

    Jag har aldrig följt en enda diet i hela mitt liv och klarat mig hyfsat bra. Visst har det funnits perioder då jag ätit för mycket eller “fel” (för mycket sötsaker) Jag tänker kalorier in och kalorier ut men utan att räkna. Rör jag på mig mycket äter jag mer och rör jag på mig lite så försöker jag äta mindre. Kör på frukost, lunch och middag också 1-3 mellis. Äter “vanlig” mat. Jag varierar mellisarna efter aktivitetsnivå, låg=bara frukt, hög= 1-3 mackor + mjölk till. Lycka till! Försöker äta nyttigare på vardagarna och unnar mig mer på helgen t.ex. godis/chips/efterrätt och öl/vin.
    Lycka till!

    • Reply
      Emma Hällbacka
      January 18, 2018 at 3:48 pm

      Det där konceptet har liksom aldrig funkat för mig. Det är FÖR enkelt liksom 🙂 Jag står inte ut med att veta att jag inte gör mitt bästa liksom haha.

  • Reply
    Idamaria
    January 14, 2018 at 7:15 pm

    Äntligen ett nytt inlägg 😉
    Jag förstår dig helt Emma. Det är förvirrande när det hela tiden kommer nya studier som visar att viss mat är bra/dålig för kroppen. Själv har jag tagit beslutet att fokusera på min hälsa. Det som har stört mig mest under det senaste året är att jag konstant blir sjuk när det börjar gå bra med träningen. Så nu äter jag för att stärka mitt immunförsvar i hopp om att jag kommer kunna vara frisk länge nog att få in en god rutin för träningen. Jag har valt att tänka vitaminer, fibrer och till största delen vegetariskt/vegansk kost. Sen försöker jag att inte se så allvarligt på diverse felsteg man tar heller, vill jag äta glass så kommer jag inte dö av det. En öl eller ett glas vin med vänner gör mig glad, så det måste ju vara bra för mig också?!

    • Reply
      Emma Hällbacka
      January 18, 2018 at 3:49 pm

      Låter ändå vettigt! Jobbar man lösningsfokuserat mot en bättre hälsa så måste ju det ändå vara det optimala. Så länge man är konsekvent nog att faktiskt kunna se resultaten av det man gör innan man byter inriktning haha.

  • Reply
    Annika
    January 15, 2018 at 3:14 pm

    När jag tog tag i min vikt och fettprocent satsade jag på GI-inriktad kost då det kändes lättast för min del. Där är jag kvar men har sista tiden ätit lite kolhydrater igen då jag tränar så pass mycket att jag tycker att det får vara okej, Sötsaker har jag svårt att vara utan, men som alltid efter nyår är det omstart som gäller. Dra ner på det goda, öka det nyttiga. Träna mycket.

    • Reply
      Emma Hällbacka
      January 18, 2018 at 3:50 pm

      Kul att du har hittat dit sätt! Önskar jag också kunde komma dit någon himla gång 🙂

  • Reply
    Happy
    January 16, 2018 at 3:32 pm

    16-8
    Jag hittade den metoden som en variant till 5-2 och det funkar finemang för mig. Jag äter det jag vill under 8timmar/dag och har förflyttat mig från att kräva frukost till att inte behöva äta förrän efter 12 varje dag. Min vikt är med balanserad och det går bra att löpträna trots att jag springer på fastande mage. Självklart gör jag avsteg från den här tumregeln, hotellnätter, affärsresor, när jag är på besök osv men tumregeln med att äta all energi mellan 12-20 dagligen passar min kropp finfint!

    • Reply
      Emma Hällbacka
      January 18, 2018 at 3:52 pm

      Jag älskar 16:8 och har kört det naturligt i större delen av mitt liv eftersom jag aldrig äter frukost. Problemet är ju snarare vilka livsmedel och hur mycket jag ska äta sen när jag väl äter 🙂 Jag menar, 16:8 funkar ju inte om man ändå fyller sina 8 timmar med skräpmat och godis liksom ^^ Men håler med, löpträning på fastande mage är grymt! Tycker att jag kan ta ut mig mycket bättre då! 🙂

    Leave a Reply