food

Potatis och banan-projektet

Jag tänkte bara kika in och uppdatera er lite. Jag försöker att hitta tid till bloggandet, för jag älskar verkligen att skriva. Men klimatet i sociala medier har ändrats så mycket det senaste, och trots att bloggen är mitt absoluta favoritmedium så är det många mer som hänger och läser på instagram. Då blir det tyvärr lätt så att man prioriterar att lägga upp content där, speciellt när man kan göra det på språng från mobilen. Men som sagt, jag vill verkligen få in bloggvanan igen, trots att ni är färre som läser här.

I vilket fall så går både träningen och maten sakta framåt. Jag har ökat på mina matportioner vid huvudmålen eftersom jag märkt att det har blivit lite för mycket småätande. På bilden exempelvis har vi gårdagens middag (och åt en likadan till dagens lunch) som innehåller 400 g potatis. Det kändes absurt mycket när jag lade upp det på tallriken – vem äter sju potatisar liksom?! Det var tom så att jag tvekade kring om jag vågade lägga ut bilden i sociala medier av rädsla för kommentarer i stil med “men hur ska du gå ner i vikt om du äter så där mycket mat/kolhydrater”.

Men när jag skrev in det i matdagboken sedan så insåg jag att det bara adderade upp till 315 kcal, vilket är mindre än en kanelbulle (något som jag för övrigt inte har problem med att äta 3 – 4 stycken av i ett svep när andan faller på). Det blev en verklig aha-upplevelse för mig, och från och med nu kommer jag att tillåta mig själv att frossa i potatis. Mättnaden är så tillfredsställande, och dessutom är det billigt och jättegott. Det finns inget att förlora, potatis är bäst! Och varje äten potatis är mindre plats för bullar och annan skitmat.

#projektbanan

Ett annat projekt jag håller på med är #projektbanan i min insta-story. Jag är väldigt förtjust i vällagad mat i allmänhet men det finns några livsmedel jag inte kan förmå mig att äta pga tycker verkligen inte om dom. Några av dessa är ägg, auburgine och ost. En annan är banan. Men jag har alltid avundsjukt kollat på alla som drar upp en banan ur väskan och bara så där har ett nyttigt, gott och kolhydratrikt mellanmål som kostar några kronor att köpa, utan att behöva hålla på med pålägg, uppläggning eller liknande. Så nu har jag bestämt mig för att äta en banan om dagen i 15 dagar för att helt enkelt lära mig tycka om bananer.

Hittills har jag ätit två stycken, och det var faktiskt inte så hemskt som jag trodde att det skulle vara. Jag har ju lite hjälp av att jag inte har så mycket emot smaken, jag gillar exempelvis skumbananer. Däremot är den trådiga och samtidigt slemmiga konsistensen jäkligt läbbig, så det är den jag jobbar på. Men med tanke på mina framsteg på två dagar så har höga förhoppningar om att jag också ska bli en sådan där hurtig banan-ätare om två veckor.

You Might Also Like...

4 Comments

  • Reply
    Jeanette Sandelin
    May 10, 2019 at 03:20

    “Hurtig bananätare”… Så gulligt uttryck :) Lycka till med de gula böjarna och potatis är ju bara bäst! Kram fr sö Dalsland och en som kämpar med överätning och depression.

    • Reply
      Emma Hällbacka
      May 11, 2019 at 17:18

      Tack! Bananer är ju typ en symbol för tränande människor för mig ;) Kram och krya på dig, hoppas du hittar en väg ut från dina demoner! <3

  • Reply
    Johanna
    May 10, 2019 at 14:53

    haha, lycka till med bananerna :)

  • Leave a Reply

    This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.