fitness

Tankar inför marathon

Igår var jag på gymmet efter jobbet, och trots att där vimlade av kollegor att prata med så fick jag ändå till mitt pass så som det var tänkt. Först sprang jag 3 km på bandet i 7.30, som är den fart jag har som mål att hålla på mitt marathon i oktober. Farten kändes behaglig men inte utan ansträngning, och svetten rann verkligen. 3 km gick, bra, 5 hade säkert också gått bra, och kanske 10 med, men 42 km i den farten? Nope, jag har allt lite (=läs mycket) träning att göra…

Efter löpningen så laddade jag på skivstången och körde lite tunga marklyft med på 50 kg. 5 x 5 set körde jag, plus 3 uppvärmningsset med 30, 37,5 och 42,5 kg. Även dom gick bra och idag har jag inte riktigt lika ont i musklerna som efter förra omgången marklyft. Det tar sig! Men marklyft är inte det som jag främst behöver träna för att bli snabbare på maran (även om styrka aldrig skadar) utan jag måste jobba med min uthållighet. Som vanligt så drar jag mig för att ge mig ut på de riktigt långa långpassen, framförallt i den här förbaskade värmen som jag börjar bli riktigt irriterad på. Jag måste hitta ett sätt att komma runt det här.

Målet är att springa minst ett långpass på 3 mil innan loppet. Gör jag det i rimlig fart (8.00 – 8.30) och det känns hyfsat lätt så har jag en god chans att klara loppet med hedern och livhanken i behåll. Men vägen dit känns oerhört lång. Jag har dock bestämt mig för att jag ska starta i maran den här gången, oavsett hur min träning nu än blir. Det är liksom tredje gången gillt, och den här gången tänker jag inte fega ur.

Men den insikten så är det nu bara en fråga om hur jag förvaltar den tid som är kvar till loppet, vilket nu är nere på 11 och en halv vecka. Jag måste helt enkelt se till att varje pass räknas! Igår sprang jag första passet i tävlingsfart och det kommer att bli många fler, för den farten ska präntas in i ryggmärgen så att jag kan hålla den utan att tänka. Jag är medveten om att polariserad träning där man kör mycket långsamt och lite snabbt och inget mittemellan är det bästa för eliten, men jag är ingen elit utan en enveten motionär som måste ge mig själv de absolut bästa förutsättningarna att komma i mål under 5,5 timmar, vilket är loppets maxtid.

Vad är ditt absolut bästa tips för att komma i marathonform på 11 veckor?

You Might Also Like...

4 Comments

  • Reply
    Ida
    July 25, 2018 at 16:09

    Lägg in lite planerade gå pauser. Alltså lite snabbare hastighet och sen lite långsammare. Jag sprang 2,5km och gick sen 0,5km och så gjorde jag det en massa gånger ch sen var jag i mål. Det loppet hade visserligen 6 timmar som gräns. Men det hade nig gått på 5,5 om jag varit tvungen. Gick en hel del på slutet hehe

  • Reply
    Madelene Gustavsson
    July 27, 2018 at 00:58

    Mitt bästa tips är att träna kontinuerligt varje vecka fram tills det är en vecka kvar, alltså i 10 veckor. Sista veckan vilar du dig i form :). Lika viktigt som träningen är att äta och sova hyfsat bra. Lycka till!

  • Leave a Reply

    This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.